Ibland dyker hon upp

Så här i början har all fokus varit på att lära sig hur allt funkar och försöka övertyga sig själv och andra att man kan hantera det. Krävs mod och en dos tuffhet. Och att man orkar säga ifrån om någon försöker sätta sig på en. Men nu börjar vi lära känna varandra och alla får och ger mer respekt.

Då, när man minst anar det, dyker hon upp. Den riktiga Amanda. Avslappnad, varm och rolig. Sen kräver uppgiften all fokus igen men jag vet, hon lurar där bakom, redo när jag är!


Nyfiken flodhast moter Nyfiken Q

Nar man talar om trollen...
Vi hann med en liten fisketur igar pa lunchen. Pratade om hur farliga flodhastar ar. Ratt vad det var hordes ett fnys fran vattnet och ett par ogon stack upp. Vi holl oss hogt upp pa flodbanken sa vi hade kunnat springa ivag om det skulle behovas. Men hade de hunnit upp pa land hade de snabbt kommit ikapp oss, de ar inte sa klumpiga som de ser ut.
Det verkade vara en stor och en liten harig sak. Valdigt nyfiken var den stora sa jag fick ett par bilder med min videokamera. De hade koll pa oss hela tiden.
Min kollega fick en fisk som han slangde i igen. En annan fick ocksa en fisk, men var inte uppmarksam. Linan och metspot flog ivag, och de fick springa efter det nar det flot ivag pa floden. Med ett annat metspo fick de tag pa det, linan och kroken var avsliten.

Det var den dagens aventyr.

 


Kalla onda vindar

Det blåste kyliga vindar över stäppen. Stämningen var inte på topp någonstans. Hade inget mer att hjälpa till med, gick och lade mig i tältsängen. Vaknade igen vid halv tolv av att de skrek utanför mitt tält.
"Well thenGET THE F***K out of here!!!" var det en av våra killar som bråkade? Lät inte så. När det lugnade sig kittlades det på benet. Något kryper. Fick tag på krypet och slängde ut det, vet inte vad. En stund senare kittlade det på sidan. Tänder ficklampan. En fästning! Tur den goda kalla vinden väckte mej.

Saeker jogging

I forrgar tog vi en joggingtur. Med foljebil. Livsfarligt att jogga sjalv. Kanns lite markligt med en bil i halarna men inser att det ar bra att ha den. Vi sag inte jattemanga djur, nagra dikdiks och ett par vildhundar. An sa lange ar jag dock glad for att jag inte traffar pa fler djur, de ar inte lika snalla pa nara hall som de ser ut.

 

Dikdik

Hamta vatten

Goddagens. Nu ar vi ute i bushen och har fatt satellit-Internet. Blir tyvarr inga bilder uppladdade. Men a andra sidan hander det heller inte sa mycket har.
Igar tog jag "min" 4WD (4-hjulsdrift) pa de skumpiga vagarna for att hamta vatten vid vattenstationen. Maste erkanna att jag tyckte jag var ganska cool dar jag satt bakom ratten i solglasogon och rastaflator. Stannade bara till for att saga jambo till nagra masaier och titta pa girafferna.
En av vara kenyanska medarbetare fragade masaien om han hade sett nagra flodhastar i vattendragen. Han sag bara fragande ut. Det ar val mest turisterna som letar flodhastar. Flodhastar ar forresten tydligen det farligaste djuret for manniskan harute. Man vill inte hamna mellan en flodhast och vattendraget om man gillar livet.




Rinnande vatten

Jag passar på att njuta sista dagarna av rinnande vatten och toalett. Vi fixade dessutom grillkväll ikväll trots att jag jobbade sent. Skönt att ha friheten att välja själv vad man ska äta! Sov gott!


Okej då

Okej, jag får inse att detta inte blir perfekt. Hinner inte lära mej alla inställningar i bloggen men jag får köra ändå! Lägger in mina gamla inlägg också.


Flyg

Gillar att flyga. Både små och stora plan. Översta bilden är terminalen för safariflyget. Mysigt!


Varför gör jag detta?

Frågan har jag fått många gånger och jag har också själv ställt den (utan svar, -hallå är det någon där? EKO eko..) Huvudanledningen är att jag söker äventyr. Jag vill ut och känna, dofta, se, höra, leva! Hemma har det tyvärr blivit så att det är samma fem hjärnceller som får jobba, dag ut och dag in. Jag slänger mej hejdlöst ut i vad som jag hoppas blir ett äventyr.

Time to go


Nu är det dags att lämna kalla, vackra Sverige. Adjö så länge, kommer sakna dej!

RSS 2.0