Nyfiken Q

Nu tror ni väl att jag har blivit dålig i magen också. Men nej. Jag har oljan i håret! En ricinoljekur på sisådär 45 minuter ska ge håret optimal miljö för att växa och frodas.
Kladdigt? Jajjemen! Blanda ut med olivolja för att det lättare ska kunna tvättas ur, sägs det!

Sjätte dagen och jag vaknar upp med 38,5 grader. Får se det som ett framsteg - 0,1 grad lägre än igår!

Igår stapplade jag upp för att koka the och lyckades hälla över tummen och knät istället. Ajaj gnydde jag ynkligt och for efter en handduk med kallt vatten. Sen plockade jag ett glasspaket ur frysen. Satte mej i soffan, drack mitt the i varma filtar med ett glasspaket på knäet och såg ut ungefär som en hundvalp.

Näsblodet bubblar och forsar. Det har inte varit synd om mej innan men när jag började inse att jag inte är kapabel att ta min kvast och flyga till Tyskland, då förändrades situationen.
Var säker på att jag skulle vara feberfri i morse, skutta upp och packa det sista och sätta mej på bussen. Men när jag vaknade var kudden alldeles för bekväm och febern hade inte lämnat mej.
Men fick Jesus lida idag så kan väl jag också.
Om jag får svära lite samtidigt.

Mitt citronträd tappade nästan alla sina blad. Kvar fanns bara två torra citroner efter vinterförvaringen. Jag trodde aldrig den skulle återhämta sig.
Ställde den kallt vid fönstret och lät den smaka på vårsolen. Och titta!

Även om inte naturen utanför har fattat att det är vår så har vi vår härinne.

Minicitron på väg!

Inatt sov Q med mössa och dubbla täcken i hög feber. Ont i hela kroppen och fryser så jag skakar.

En harmonisk söndag med långpromenad och kattmys. Jag ska snart bli bättre på att blogga, jag lovar!

Charlie the Rocker (ja jag vet men livet går ut på att hitta coola alias) hade gjort bästa blogg-cupcakesen.

Mina trogna bloggläsare, ni ska få veta hemligheten. Jag ska flytta till Stockholm. Jobbar kvar i stan men byter plats att pendla ut i världen ifrån. Det känns så rätt just nu att ta det stora klivet.

Vackra Jönköping får bara fröken Q på halvtid. 

Ja. Kraschlandat. Jag visste ju att det skulle komma men oj. Aj. Ifrågasätter alla mina beslut och bygger upp skräckscenarion.

Tröstar mej med att förändringsfaser existerar. Det kommer kanske inte bli så illa, vem vet. Men Aj.

Vädret i Finland är.. friskt. I vårt kontor snöar det in och jag har så mycket kläder på mej som en michelingubbe. När jag går av och an för att hålla värmen tänker jag på samma steg jag tog för 3 veckor sedan för att hålla mej kall. Men hjärnan gillar kylan. Och att bo på ett riktigt hotell är underbart.

Allt rullar åt rätt håll!

Det enkla svaret är nej. Jag vet inte så noga var jag är och vad jag gör men det kan vara ganska trivsamt det också.

Poolen på det sista hotellet har bytts mot isande Vättern.

Det är en tid för förändring och jag firar kvinnornas dag på ett alldeles särskilt sätt.

Jag tackar alla kvinnor före mej som har kämpat för rättigheter och möjligheter att bestämma över våra liv. Jag tar ett stort kliv i en riktning.

Då var det dags! Rikta hornen framåt, spänna vingarna bakåt och skrapa hovarna i gruset. Strunta i smågnabb och vardagsbekymmer. Gör mej redo för en helt annan verklighet.

Vad gör man en annan dag? Q vaknade upp i en väntsal och tänkte, undrar hur väggen ser ut inuti. Så vi började riva.

I Tyskland kommer inte tomten med presenter utan Jesusbarnet. Men i år gjorde han ett undantag. Barnen har ju varit så snälla.
Att det var vårkänsla med 15 grader och sol störde inte tomten.

Idag är dagen Mayakalendern tar slut. Hur ska vi nu fortsätta? Jag firar i alla fall genom att krypa ner under min mexikanska Maya-filt och tittar på gamla bilder från chichen itza.

Jag saknade musiken när Lucia var över. Min nya leksak:

Vi har världens bästa luciatåg på jobbet. Det låter så fint så jag ryser när alla blir samstämmiga.