Fiske och Darwin

Jag fick forsta fisken saklart, en sunkig liten mal, precis nar vi var pa vag att ge upp.

 

Nasta fisketur fick storfiskaren Andy fina fisken. Ata den? Na tack.

Mr R fick storsta snyggaste firren! Fast han var inte sa pigg pa att halla i den.

Men vad ar det dar for spar? Ser ut som nagot har slapats i leran. Och spar bredvid. Mr R foljer sparen en bit in. Vi har hittills varit sakra pa att det ar for kallt for krokodiler har. Men det ar vi inte langre.

Dagen innan hor vi ljud i vattnet. Nagot som frustar. Vi gar langs floden. Upp tittar ett par nasborrar. Och ett par till. Men flodhastarna vaknar inte. Trots att jag ropar pa dom.
Pa vagen tillbaka skrattar vi at Darwin och hans evolutionsteori, de korkade utrotas. Men an sa lange har han besparat oss dumdristiga nyfikna.

BBQ

 

 

 


Fred?

Imorse steg vi upp strax efter 06.00 och började packa ihop för att åka tillbaka till civilisationen. När jag rullade ihop kablarna visslade jag på en melodi. Plötsligt slog det mej vilken melodi det var.

 



Det fick mej att fundera på krig och fred, ilska och godhet. Kan man någonsin döda för en god orsak? Och vem är i så fall god? Om vi skulle stödja världens kvinnor och få fungerande skolor, skulle då ingen behöva kriga? Eller är försvaret en nödvändighet precis som kroppen behöver sitt immunförsvar för att behålla hälsan? Och precis som man ibland behöver försvara och stå upp för sig själv när folk försöker trycka ner en? Det största ansvaret ligger hos var och en. Att ha fred inom sig.


Nulagesrapport

 
Solen har forsvunnit men det ar fortfarande ljust. Shortsen byts mot langbyxor och vi blir piggare nu nar det ar svalare. En kopp te ar pa vag, det star alltid redo. Dricks kanske 10 koppar per dag, aven nar det ar mitt i den hetaste dagen.
Jag dricker min vitamindrink och malar naglarna under bar himmel.
Far social abstienens, nar de andra gar in i jobbtaltet kan jag inte vara sjalv i 5 minuter. Hej vad gor ni nu da? En kopp te till? Jatack!
Snart kommer krypen fram, bast att ta pa sig skjortan ocksa. Mr J har fatt stora utslag i halva ansiktet av en Nairobifluga. Han maste ha somnat med den pa kudden eller nagot. Alldeles svullet, rott och varigt. Men jag har klarat mej. Vi fiskade idag. Ska visa bilder senare.
Syrsorna borjar overrosta generatorn. Snart dags for middag, sedan sova en skon somn. Hoppas vi.
 
  Manen stiger over Afrikas buskage.

Vägen hem

Ett djur jag aldrig trottnar pa att se pa ar girafferna.

En dromedar nara att sticka in huvudet i var bil.

Byborna hade dodat ormen ute pa vagen.


Klattring

 
 
 
Mr J forsokte fa mobiltackning, klattrade upp pa bilarna och spatserade omkring. Tittade upp mot det lilla berget som ligger bredvid vart lager.
-I'm going up there, sade han, snorade pa skorna och pekade pa den stora stenen langst upp pa toppen.
-Aaah, ska du? Jag vill ocksa!! Far jag folja med? Vi maste ha en machete med. Och en radiosandare. Och skynda oss innan det blir morkt.
-Ah, radio behovs inte, det hors ju om vi skriker darifran.
Vi hittade en gammal rostig machete och jag tog pa en extra skjorta som skydd.
-Go away snakes, sade jag hogt nar vi gick genom det midjehoga graset.
-Go away tics.
Jag upprepade det ungefar varannan meter och Mr J borjade nog tycka jag var fjantig.
-Go away lions, sade jag nar vi borjade klattra pa stenarna.
-Go away baboons and go away snakes.

Nar jag tittade in i en liten grotta mindes jag att jag lovade mamma att inte klattra i vildmarken och titta in i grottor. Forlat.
Vi kom hela vagen upp och det kandes i laren. Jag var nara att stanna en bit upp men jag var nog sakrare nar jag holl mej nara macheten. Vi fick en fin utsikt over Afrikas solnedgang. Men ingen mobiltackning. Pa nagot skakiga ben tog vi oss ned for de varma klipporna, med samma mantra. De lyssnade pa mej.
Nasta dag sprang en hyena tio meter framför vår bil, en krossad orm låg på vägen och två stora fästingar klättrade längs mitt ben.
 


Toaletter

Forsta besoket
Det hanger en handskriven spegelvand lapp, Female Toilet, pa vanstra sidan av langan. Jag gar runt hornet och antar att det galler baset vid den sidan. Satter mej pa toasitsen som ar uppbyggd av tra over ett djupt hal i marken. Framfor mej ar jutevav, med porer stora sa en fluga skulle kunna flyga igenom. En soldat gar till pissoaren som ar rakt framfor mej. Vad blir minst pinsamt, att jag gar ut nu och han blir "pakommen"? Eller att jag sitter kvar och han glider forbi och ser rakt igenom duken, kanske halsar lite? Det blev det sistnämnda..
 
Andra besoket
Efter att ha diskuterat med mitt team kommer vi fram till att man ska vanda pa skylten nar man gar in. Det gor jag. Historien ovan upprepar sig med en annan person. "Oh, sorry."
 
Tredje besoket
Andy har nu sett till att de har hangt svart plast framfor tva av de tre basen. Det innebar att man inte ser om nagon sitter darinne. Jag lyfter forsiktigt pa duken for att kolla sa ingen sitter dar redan. Far kissa ostort.
 
Fjarde besoket
Aah, du blir ju aldrig nojd! Stick ut fotterna ordentligt da sa de ser att du sitter dar. Om du har for sma fotter far du val lamna skorna utanfor!
Jaghittar en ledig toalett genom att huka mej och leta efter skor. Jag hor flera soldater komma in vid toaletterna. Sticker genast ut mina svarta gympadojor sa langt som jag kan. Sa dar, nu kan jag sitta i lugn och ro. En hand tar i den svarta duken framfor mej. Ska han in i baset bredvid? Duken ror sig.
-No, no!! Busy!! Busy. Jag drar snabbt upp byxorna.
 
Femte besoket
Den vandbara skylten ar forsvunnen. Istallet star klottrat runt det hogra baset DoV. Som tur ar har jag varit med forut och vet att jag ska undvika den toan. Det star namligen for Diahreha and Vomiting, som tydligen borjat sprida sig i lagret.
Pa vagen tillbaka funderar jag pa om jag ska ata och dricka mindre sa jag slipper ga sa ofta. Men vid narmare eftertanke pa min stackars kropp, utmattad av sol, hart arbete och vatten- och saltbrist sa far jag inse att det inte skulle vara vart det.
 
 


Under bar himmel igen

Som vanligt har det gatt i ett den forsta veckan. Men nu ar laget under kontroll och talten ar uppe! 

Månadens bikinibild

Ego hit och ego dit. Jag bjuder på det!


Föll pladask för soldaterna

Jag gick mellan containrarna för att hämta vatten. I skuggan satt några soldater och tittade nyfiket(?) på mej. Hejhej sa jag, fast på engelska. Jag anade att de fortsatte glo när jag gick in på kontoret. Det ska inte slå ner mej och göra mej osäker, tänkte jag. Jag gick med högt huvud förbi dem igen.
-That one there? Hörde jag deras kompis säga. Undrar vad de säger. Jag sträcker på ryggen, jag tänker inte visa att jag blir generad. Nä nu kanske det syns på mej att jag hör vad dom säger, jag ska gå lite mer avslappnat. Lite mer.. Oh no.. Jag fastnar.. Kan inte... Aaaaahhhh!! Jag faller raklång med armarna upp i luften som ett Y! Knäna, händerna, mobiltelefonen! Men hur gick det med mina naglar??
Hrrm... Jag reser mej upp. Knät gör ont, vattenflaskan är krossad men mobilen hel.
Varför skrattar ingen? Jag borstar av mej och tittar bakom mej där de sitter.
-That must have looked pretty funny? sa jag.
-Yes it did sa de och kvävde effektivt sina skratt.


Äntligen

När man ligger vid poolkanten har det varit värt allt besvär. Man glömmer bort jobbet och lugnet infinner sig. Två timmars lunch blev det, en välbehövd mikropaus!


Framme

Nu är jag framme. Försöker komma fram till vad jag tycker och tänker om det hela men nej, jag får inget svar.
Jag är här. Det är varmt. Jag är varm. Det tar en halvtimma innan min väska visar sig. Väskor står överallt och personalen klättrar upp och ned på rullbandet.
Det är liv i luften och jag kommer fram till att jag gillar det.


Get ready!

Då var det dags! Rikta hornen framåt, spänna vingarna bakåt och skrapa hovarna i gruset. Strunta i smågnabb och vardagsbekymmer. Gör mej redo för en helt annan verklighet.


Gäsp!

Nu har den Svenska Vintertröttheten även nått Fröken Q. Ibland stretar jag emot men sedan låter jag den bara komma. Tänker att några långsamma hjärtslag nu gör mej nog piggare i vår. Jag njuter av både passiv och aktiv tid så mycket jag kan för om bara några dagar kommer min tillvaro förändras radikalt igen.
 

 


Nyår på skidor


RSS 2.0