Puh!
9/6 12.00
Jag haller pa att dö. Som att vara i en bastu i 4 timmar. Stekande sol och hett redan nar vi började klockan atta i morse. Och jobbigt att tanka samtidigt som man jobbar hart fysiskt. Paus nu, tillbaka vid talten. Försöker febrilt hitta en plats dar det flaktar. Satter mej i skuggan och da slutar det blasa. Med blossande kinder sticker jag in huvudet i vart lilla kylskap. Tar av skorna och till slut ocksa skjortan med en ursakt att det ar en emergency. Det tyckte killarna var helt okej. Om en kvart ska vi ivag igen sa jag fyller mej med energidryck och haller vatten över huvudet.
Drycken gjorde sitt och stegen ar lattare uppför backen den har gangen. Marken under oss ar het, solen ar het och jag ber min kollega, snalla ta bort varmen. Jag som trodde jag gillade varme.
Det finns ingen skugga. Man vill inte krypa in under de torra buskarna. Gud vet vad som gömmer sig dar. Jag försöker fa skugga av masten, gör mej smal men den tacker bara halva mej. Nar jag slickar mej om munnen branner saltet pa tungan.
Det ar en hard dags jobb. Jag dör, först av varmen, sen att jag har ont i höften, sen av huvudvark och blasa i munnen och sist av att jag far en soldats vapen pa benet sa det börjar blöda. Men jag gör mitt jobb och jag gör det bra till slut. Ater medan jag jobbar och tar en "fett" valbehövlig dusch. Nu börjar det mörkna och svalna, temperaturen visar 33 grader. Undrar hur varmt det var idag.
