Lev!

Nar killarna borjar prata olika militara anlaggningar och hur mycket man far i pension glider jag ivag i tankarna. Lever i min egen varld. Efter nagra dagar inser jag hur latt det ar att fastna dar. Att dra tillbaka sina tentakler. Jag ska vakna till och ta ett steg framåt. Nar jag har vilat klart och det inte ar sa varmt.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0