Faller

Plötsligt faller vi. Jag åker åt sidan, magen känns som den vänds ut och in. Ett larm tjuter. Jag famlar efter något att hålla mig i och tackar för mitt säkerhetsbälte. Saker flyger i luften framför mej. Hur många sekunder? Mycket hinner fara genom huvudet i alla fall.
Vi är 11 personer i planet, inklusive en Duke och en kenyansk kändis. Det konstiga är att det är alldeles tyst när det händer. Ingen skriker eller låter. När det är över släpper jag ut ett uwuueh.
Uppspärrade ögon och skakiga händer. Nära-döden-upplevelse för många.
Det kändes inte som Balder på Liseberg även om jag försöker intala mej att det är det. Det var bara några månader sedan ett likadant plan kraschade i södra Kenya.

Min kollega Mr L som satt bredvid piloten berättar hur han instinktivt greppade ratten! Piloten gav honom en sned blick, han tog snabbt bort händerna som om ratten vore glödhet. Ooups.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0